Det var en stilla morgon i Kalmar när familjen Andersson satte sig runt frukostbordet. Solen sken genom köksfönstret, och hela familjen var samlad: mamma Sofia, pappa Johan, deras två tonårsbarn, Alva och Filip, och yngsta dottern, sjuåriga Saga. Dagens diskussion skulle handla om något de hade undvikit i flera månader – det krävande badrumsprojektet.
Familjens hus i den charmiga stadsdelen Gamla stan i Kalmar hade sina brister, och den största av dem var badrummet. Det gamla, slitna badrummet på övervåningen var alldeles för litet för fem personer, särskilt nu när Alva, 16 år, hade börjat spendera längre och längre tid framför spegeln. Med två tonåringar och en aktiv sjuåring hade morgnarna blivit en riktig tävling om badrummet.
– Vi behöver verkligen ett badrum till, sa Sofia medan hon tog en klunk kaffe. – Jag orkar inte med att alla ska stå och trängas varje morgon.
Johan nickade instämmande och vek upp en ritning. – Jag har tänkt på det här. Om vi bygger ut övervåningen kan vi få plats med ett extra badrum. Det kommer göra livet mycket lättare för oss alla.
Alva, som satt och sminkade sig vid bordet, himlade med ögonen. – Så länge det betyder att jag inte behöver dela spegel med Filip, är jag för det.
– Jag behöver bara plats för min tandborste, muttrade Filip medan han fokuserade på sin mobil.
– Och vad ska vi göra med alla saker medan de bygger? undrade Sofia och såg skeptiskt på Johan.
Johan log. – Vi hyr en container. Vi flyttar allt överflödigt dit medan renoveringen pågår. Det kommer inte bli något problem.
Saga tittade upp från sin tallrik flingor och sken upp. – Kan vi bygga en koja i containern? Som ett hemligt slott?
Johan skrattade och rufsade till hennes hår. – Nej, vi ska inte bygga några kojor, men kanske vi kan ha lite kul medan vi väntar på att bygget blir klart.
Containern anländer
Några dagar senare rullade en stor lastbil in på gatan och parkerade framför familjen Anderssons hus. Den enorma containern lyftes ner på uppfarten, och hela grannskapet verkade nyfiket. Det var en massiv metallåda som tog upp halva platsen framför huset.
– Den ser gigantisk ut! utbrast Alva. – Ska verkligen alla våra saker få plats där?
– Oroa dig inte, sa Johan självsäkert. – Det finns gott om utrymme.
Packningen började dagen efter, och det dröjde inte länge innan kaoset tog över. Alva och Filip hade stora mängder saker att packa, framförallt Alva som hade en imponerande samling kläder, smink och hudvårdsprodukter. Hon packade ner allt med en omsorg som bara en tonåring med en känsla för detaljer kunde ha.
– Det här är som att flytta, suckade Alva. – Vi skulle ha gjort det här mycket tidigare.
Filip, å andra sidan, packade ner sina datorspel och sina böcker snabbt och effektivt. – Så länge jag får behålla min dator till sista minuten, är jag nöjd.
Sofia och Johan kämpade med att packa ner köksprylar, vinterkläder och en oändlig mängd leksaker från Sagas rum. – Hur har vi lyckats samla på oss så mycket? undrade Sofia när hon försökte få ner allt i kartonger.
– Det är otroligt vad man kan samla på sig under åren, sa Johan och skakade på huvudet medan han fyllde en tredje låda med gamla böcker.
Saga, som var överlycklig över hela situationen, sprang runt och låtsades att hon var piratkapten. – Containern är vårt piratskepp! Vi måste fylla det med skatter!
Byggkaos och frustration
När containern väl var full och deras saker säkert stuvade undan, kom byggfirman och satte genast igång med rivningen. Husets övervåning förvandlades snabbt till en byggarbetsplats. Det gamla badrummet revs ner till grunden, och golvplankor och väggar togs bort. Varje dag fylldes huset av ljudet av hammare, borrar och sågar. Damm låg som ett tunt lager över hela bottenvåningen, och det var omöjligt att hålla huset rent.
– Jag trodde det skulle bli stökigt, men inte så här! sa Sofia uppgivet en kväll medan hon försökte torka damm från köksbänken.
– Det här är en del av processen, svarade Johan optimistiskt. – Vi får tänka på det nya badrummet. Det kommer vara värt det.
Alva var däremot inte lika övertygad. – Jag klarar inte av det här längre! Jag behöver min spegel och mitt utrymme! Hur ska jag överleva?
Filip, som var mer anpassningsbar, suckade bara och sa: – Så länge jag har mina hörlurar och min musik, så går det nog bra.
Saga, som verkade vara den enda som njöt av situationen, hade gjort vardagsrummet till sin lekplats. Hon byggde kojor av soffkuddar och låtsades att byggarna var monster som hon behövde fly från.
Slut på kaoset
Efter sex veckors byggkaos och otaliga dammbollar var det äntligen dags. Byggarna meddelade att det nya badrummet var klart, och familjen Andersson kunde knappt bärga sig. Hela familjen samlades framför den glänsande dörren till deras nya badrum, och Johan öppnade den med en dramatisk gest.
Det nya badrummet var magnifikt. Stort och luftigt, med dubbla handfat, en enorm dusch med regnmunstycke och en lång spegel som sträckte sig över hela väggen. Det var ett riktigt lyxrum, långt ifrån det gamla, trånga badrummet de tidigare hade trängts i.
Alva gick genast fram till spegeln och log brett. – Det här är helt fantastiskt! Jag kommer aldrig lämna det här rummet.
Filip testade duschen och nickade uppskattande. – Jag gillar det här. Nu kan vi duscha hur länge vi vill utan att någon klagar.
Sofia och Johan såg på varandra med lättnad. – Vi gjorde det, sa Sofia och lutade sig mot Johan. – Äntligen har vi vårt drömbadrum.
Saga, som redan hade gjort sig hemmastadd, satt på den lilla sittbänken och såg nöjd ut. – Det här är som ett prinsessbad! Vi borde ha gjort det här för länge sen.
Familjen Andersson kunde nu andas ut. Trots byggkaoset och frustrationen hade de klarat sig igenom det hela. Och nu, med ett helt nytt badrum, var deras morgonrutiner räddade – åtminstone tills nästa stora renoveringsprojekt dök upp på Johans lista.
https://www.visitdenmark.se/danmark/planera-resan/lovegardens-landhandel-farm-shop-gdk1139723